För nationell vill man ju vara. Konkret tänker jag "and so it begins" med lite Gandalf i rösten, eller nåt. Och det är även vad jag suttit och sagt till mig själv gång på gång nu under dagen.

Tentaskrivandet är vad som börjar. jag har låst och bommat för överallt och sitter i min ensamhet och funderar över antikens syn på det kvinnliga. Det tar på krafterna kan jag säga. Och nu ska jag iväg på ett möte jag egentligen inte hinner, men jag läser väll lite pjäs på bussen in mot stan och får därigenom lite gjort. Ett till manus ska jag också läsa, och spela. Snart. Hjälp. Hjälp! Vad vill jag? Vad ska jag? Nog är de inte samma svar på dem i alla fall.

... tillsammans med tös min firades ikväll i all stillhet. Det fick komplettera vårt smygfirande i helgen och kommer följas upp av ännu lite firande denna helg. Så vi sprider nöjet med andra ord. Att dosera lycka är lika viktigt som vilken medicin som helst. Överdoser är aldrig bra. Tycker ja. Tra-la-la... tre år! Allvarligt talat!