Så börjar ännu en period inlåst med en hemtenta från Dramatiken, men en spännande sådan och vilken dag dessutom att få den på - i ett vitt Göteborg, eller nja så nära Göteborg kommer att vara vitt i alla fall, men försöka duger. Dock ska man ju inte prata för mycket vradagsmat vilket tentorna har kommit att bli till viss del och don't even get me started med orinaliteten i att skiva om den första snön - men nämnas kan den gott och det är nu gjort.

Nej vad jag vill klaga på denna sena eftermiddag är min hals och mig själv i allmänhet. Under gårdagen, efter en flaska vin av knappt godkänt slag fick jag för mig att det är ju visst inte så kallt ute ikväll. Åh vad härligt med en mild afton. Då kan jag promenera till Centralen jag har ju så gott om tid. Klockan lår runt midnatt och vi snackar minusgrader gissar jag med tanke på snön som började falla inte långt senare. Och idag vaknar jag med ett stuphuvud jag inte minns från igår. Inte trevligt alls, otrevligt rent utsagt. Skolan klarar man ju ändå, men jag fick ställa in löpar-repetitionen och ligger hemma insvept i allt från himmel och jord inom räckhåll från min säng.

Men nej nu blev det vardagsmat i alla fall, ursäkta mig så hiskeligt eller hur det nu stavas. En orginell tanke kommer säkert lastad om inte allt för lång tid.

feat. David "the player" and Emil "the sleepwalker"

För nationell vill man ju vara. Konkret tänker jag "and so it begins" med lite Gandalf i rösten, eller nåt. Och det är även vad jag suttit och sagt till mig själv gång på gång nu under dagen.

Tentaskrivandet är vad som börjar. jag har låst och bommat för överallt och sitter i min ensamhet och funderar över antikens syn på det kvinnliga. Det tar på krafterna kan jag säga. Och nu ska jag iväg på ett möte jag egentligen inte hinner, men jag läser väll lite pjäs på bussen in mot stan och får därigenom lite gjort. Ett till manus ska jag också läsa, och spela. Snart. Hjälp. Hjälp! Vad vill jag? Vad ska jag? Nog är de inte samma svar på dem i alla fall.

Min upptagna natur har varit ett faktum den senaste månaden och gestaltats därefter. Bloggskrivandet lyser med sin frånvaro, men likaså gör läsare så ingen större skada.Snart ska jag nog offentliggöra min nya blogg, likt då man drar av plastfilmen från mobilen långt efter att man köpt den, den får ju inte repas för fort.

Ett underbart år som dramatikstudent har tagit sin början, men just nu kombineras det med heltidsarbete september ut. Allt annat än önskvärt, men nödvändigt. Pengar behövs ju allt oftare nu för tiden har jag märkt. Det kanske ska läggas till att min utbildning även den är på helfart.

Men klaga ska man inte göra, nej.

Tvärt om - utan mina timmar läsandes dramatik skulle jag aldrig stå ut med timmarna på jobbet, en barskrapad skobutik i utförsäljningens slutfas som luktar så mycket lik att bara gamar dras dit. Här står jag faktiskt i skrivandets stund. Gamar mår bäst när de får tugga sina inälvor ostört har jag märkt. Jag hoppas dock på att återkomma under kvällningen med lite nya bilder från igår.